Ugnen

Hur ugnen såg ut eller var konstruerad kan vi aldrig veta säkert. Men den tyske naturforskaren Georg Agricolas publicerade år 1556 ett arbete, ”De re metallica”, där han redovisade olika ugnstyper. Utgrävningarna visade att det troligen var en åttakantig ugn av kupoltyp, som byggts upp.

En genomskärning och plan över glasugnen i Trestenshult. Ett rekonstruktionsförsök gjort av Edvard Strömberg.

Trestenshultsugnen har med största sannolikhet endast använts som smältugn, d.v.s. ej varit konstruerad med avkylningsrum där de färdiga föremålen skulle ställas för långsam avkylning.

Utgrävningarna visade att det funnits smältugn och hjälpugn.

Huvudugnen har måtten 2,20 x 1,80 m och ligger i änden av en rektangulär mittgång som var uppbyggd av stenar. Rester av ugnsväggarnas lera kan fortfarande hittas om man har tur.

Hjälpugnen låg alldeles intill den stora ugnen och hade måtten 3,20×2 m. Här har man också hittat fragment och kunnat fastslå dess yta och konstruktion.

Bild av smältugnen vid utgrävningen 1932.

Vi ser stolphålet, där veden kastades in.

När man studerar hyttplatsen på nära håll ser man inte mycket. Efter den arkeologiska undersökningen täckte man över allt med sand för att skydda resterna.